Fångåmon

– nybyggarhistoria

Fången hittades i Fångån. Han hade rymt från fängelset i Östersund. I Stamgärde, Undersåker, hade han slagit ihjäl sin husbonde. Ottsjöborna fann honom i sin kvarn i Fångån, när de kom för att mala. I mycket dåligt skick togs han till Ottsjö, där han snart lämnade livet. Detta berättar Fångåmons ålderman John Estensson för mig och pekar ut platsen i Fångån, där kvarnen låg. – Måhända fick ån sitt namn från denna händelse, säger John.

Från gamla skrifter vet man att Ottsjös bönder i mitten av 1600-talet hade en kvarn i Fångån, där byn Fångåmon nu ligger. Här hade man också – under namnet Fangmon – fäbodvall fram till år 1835, då den förste nybyggaren kom. Det var Nils Estensson från Ottsjö, som då fick tillstånd av Kunglig Majestäts Befallningshavare i Jämtlands län att friköpa Fångåmon för fast bebyggelse. Det var ingen liten fastighet. Det rörde sig om marken söder om Ottsjön ända upp till Fångvattnen och Anarisfjällen.

Under de närmaste åren röjde och odlade Nils Estensson mark, avverkade skog och byggde hus. Omkring 1840 var gården färdig att tagas i bruk. När Nils och hustrun Kerstin Olofsdotter Söderlund från Hålland flyttade från Ottsjö berättas det att det enda bohag de medförde fick plats på en skidkälke. Med sig hade de också en get. Det är med beundran man lyssnar till Johns berättelser om de första nybyggarna; om hur de inom några få år byggde bostadshus, sommar- och vinterladugårdar, kornlada, mjölkbod, härbre, vedbod samt vid Vålåns utlopp tre hölador. Parets get fick snart sällskap av kor, får och en häst. Tio kilometer söder om Fångåmon, vid Fångvattnen, hade de myrslåtter och byggde där inte mindre än tio hölador samt en slåtterstuga. Här uppförde de även båthus och en fiskarstuga. En starkt bidragande anledning till den lyckade bosättningen var jakten och fisket. Så uppstod Fångåmon, eller Fangen, som byn i dagligt tal kallas; ett exempel på beundransvärd intiativkraft och ihärdighet.

Någon gång 1885 – 1887 överläts gården till sonen Esten Nilsson med hustru Karin Mårtensdotter från Köjan. Esten fortsatte utveckla Fångåmon i faderns anda; byggde nytt bostadshus i två våningar, större ladugård och kornlada samt smedja och snickarverkstad. Makarna fick åtta barn. Mot slutet av seklet var sönerna vuxna och kunde hjälpa till i arbetet. År 1897 byggdes en husbehovssåg i Fångån, vilken var i bruk till 1920. På ett foto från början av 1900-talet ser man på åns södra sida vattenrännan till sågen samt en timmerränna. På norra sidan av ån syns kvarnen.

Hösten 1902 flyttade Esten och Karin med sin familj från Fångåmon och köpte ett hemman i Undersåker, vilket kan tyckas märkligt när två generationer här skapat en livskraftig egendom; med 12 nötkreatur, 20 får och getter samt ett par hästar. Anledningen till uppbrottet var Kronans anspråk på mark i samband med regleringen av samernas renbetesland. För 150.000 kronor köpte Kronan fastigheten, som nu hade 15 tunnland odlad mark.

Kronan arrenderade nu ut Fångåmon till två bröder från Ottsjö, Erik och Esten Eriksson, och därmed blev fastigheten ett s.k. Kronohemman. Bröderna var båda ogifta och deras mor Katarina följde med som hushållerska. Hon var då 71 år. Efter några år efterträddes hon av Gertrud Estensson från Ottsjö. Gertrud och Esten ingick äktenskap år 1907 och två år senare gifte sig Erik med Märta Kristina Nilsson från Björnänge, som tjänat piga hos den beryktade Lappkungen i Vallbo. Paren Eriksson fick tillsammans 17 barn och man förundras över hur Fångåmon kunde ge försörjning åt så många människor.

Erik och Esten Eriksson var kronoarrendatorer fram till år 1951, då Eriks bror Conrad och Estens bror Arnold övertog arrendet. Efter ett par år trädde Arnolds yngre bror John Estensson – min sagesman – in som arrendator. John hade tidigt fått lära sig jordbrukets och skogens villkor. Det blev i skogen, som han utförde sin huvudsakliga gärning; som skogsarbetare med såg och yxa, som hästkörare och som skogsförman. Vid sidan härav har John och hustrun Gunvor utvecklat Fångåmon till en campingplats med uthyrning av stugor och fiskebåtar och en omfattande försäljning av fiskekort.

År 1999 friköpte John fastigheten från Kronan. Idag är Fångåmon en by med fyra hushåll och tävlar om tätplatserna i Åre kommuns ”minsta-liga”. Sonen Göran med hustrun Helena har övertagit byns turistiska verksamhet; camping, stuguthyrning och fiskeservice. John i Fangen kan nu gå omkring i en välmående by och berätta för mig och andra om intressanta tilldragelser i bygden; sådana han själv varit med om och som han hört äldre personer tala om. Gör gärna ett besök i Fångåmon och vill du stanna över någon natt så ring 0647-351 30 !

Se Bilderna här!! på Vackra Fångom!!

Dennis Nordström
nunne.nota@telia.com